Biskopsmössa (svamp)
svampart
GlyphSignal keeps some article pages out of search while editorial context is expanded.
Varför detta trendar
Interest in “Biskopsmössa (svamp)” spiked on Wikipedia on 2026-07-21.
Sudden spikes in Wikipedia readership generally point to a newsworthy event or emerging public conversation that piques widespread curiosity.
At GlyphSignal we surface these trending signals every day—transforming Wikipedia’s vast pageview data into actionable insights about global curiosity.
Viktiga slutsatser
- Biskopsmössa eller brun hattmurkla ( Gyromitra infula ) är en svampart.
- Biskopsmössa ingår i släktet stenmurklor och familjen Discinaceae.
- Inga underarter finns listade.
- Numera avråds dock från förtäring av den, då alla arter i släktet Gyromitra antas innehålla större eller mindre mängder gyromitrin.
- Biskopsmössorna anses därtill av många som smaklösa.
Source note: This page combines GlyphSignal analysis with attributed reference material from Wikipedia. GlyphSignal adds trend context, traffic history, categorization, and editorial interpretation. See how we build these pages.
Source summary
WikipediaBiskopsmössa eller brun hattmurkla (Gyromitra infula) är en svampart. Den beskrevs först av Jakob Christan Schaeffer och fick sitt nu gällande namn av Lucien Quélet 1886. Biskopsmössa ingår i släktet stenmurklor och familjen Discinaceae. Artens status i Sverige är "reproducerande". Inga underarter finns listade.
Biskopsmössan, som är vanlig i hela Sverige, betraktades fram till slutet av 1970-talet som en god matsvamp utan avkokning. Numera avråds dock från förtäring av den, då alla arter i släktet Gyromitra antas innehålla större eller mindre mängder gyromitrin. Därtill förväxlas den lätt med lömsk biskopsmössa (se nedan). Biskopsmössorna anses därtill av många som smaklösa.
Biskopsmössan förväxlas lätt med den giftigare svampen lömsk biskopsmössa (Gyromitra ambigua, även kallad giftig hattmurkla, storsporig biskopsmössa). Lömsk biskopsmössa innehåller giftet gyromitrin, som man nu vet även vid låga doser kan ha cancerogena egenskaper på lång sikt, och inte heller förtäring efter avkok är därför att rekommendera.[källa behövs] Gyromitrin är ett mycket starkt gift, och att andas in ångor från svampen då den förvaras i bilen eller under torkning, räcker för förgiftningssymptom.
Innehåll från Wikipedia under CC BY-SA 4.0
