Blåsmanet
nässeldjursart i klassen hydrozoer
GlyphSignal keeps some article pages out of search while editorial context is expanded.
Varför detta trendar
Interest in “Blåsmanet” spiked on Wikipedia on 2026-06-03.
Sudden spikes in Wikipedia readership generally point to a newsworthy event or emerging public conversation that piques widespread curiosity.
GlyphSignal tracks these patterns daily, turning raw Wikipedia traffic data into a curated feed of what the world is curious about. Every spike tells a story.
Viktiga slutsatser
- Blåsmanet ( Physalia physalis ), eller portugisisk örlogsman , är en manetliknande kolonial organism som tillhör klassen hydrozoer och som företrädesvis lever i tropiska vatten.
- Beskrivning Den består av en gasblåsa från vilken näringsceller och nässelceller hänger ned.
- Dessa tentakler kan bli upp till 50 meter långa, även om omkring 10 meter är den genomsnittliga längden.
- "Seglet" kan tömmas, för att undkomma angripare, så att blåsmaneten sjunker.
- I fuktiga omgivningar kan nässelcellerna reagera lång tid efter att djuret är synligt dött.
Source note: This page combines GlyphSignal analysis with attributed reference material from Wikipedia. GlyphSignal adds trend context, traffic history, categorization, and editorial interpretation. See how we build these pages.
Source summary
WikipediaBlåsmanet (Physalia physalis), eller portugisisk örlogsman, är en manetliknande kolonial organism som tillhör klassen hydrozoer och som företrädesvis lever i tropiska vatten. Arten är ingen manet, utan ett kluster eller koloni av ett antal olika organismer med samma genetiska ursprung, så kallade zooider.
Den består av en gasblåsa från vilken näringsceller och nässelceller hänger ned. Längs dess tentakler har den nässelceller som reagerar och skjuter ut sitt gift vid beröring. Dessa tentakler kan bli upp till 50 meter långa, även om omkring 10 meter är den genomsnittliga längden. Den har en blåsa som fylls med gas utsöndrad av ett av djuren och som sticker upp ovan vattenytan och fungerar som ett segel. "Seglet" kan tömmas, för att undkomma angripare, så att blåsmaneten sjunker. Gasblåsan kan hos den atlantiska varianten bli upp till 30 centimeter lång, och innehåller huvudsakligen kvävgas och kolmonoxid men även en mindre del argon. I fuktiga omgivningar kan nässelcellerna reagera lång tid efter att djuret är synligt dött.
När djuret är hotat kan det tömma gasblåsan och därmed dyka inom några sekunder. Det kamliknande seglet hissas endast i blåsiga förhållanden; annars skulle blåsmaneterna torka ut. Under sin drift gungar den upprepade gånger från sida till sida för att bibehålla fukten. Genom att styra sina tentakler kan den manövrera precis tillräckligt för att hålla ihop sina stora grupper på flera tusen individer. De många blå, vita eller rödlila tentaklerna är upp till 50 meter långa.
Innehåll från Wikipedia under CC BY-SA 4.0