Claudius

Tiberius Claudius Caesar Augustus Germanicus, före makttillträdet Tiberius Claudius Nero Germanicus, född 1 augusti 10 f.Kr. i Lugdunum (nuvarande Lyon), död 13 oktober 54 e.Kr. i Rom, var från den 24 januari 41 e.Kr. det romerska rikets fjärde kejsare. Han tillhörde den julisk-claudiska ätten.

Claudius föddes i Lugdunum (nuvarande Lyon) i provinsen Gallien i östra Frankrike, och var därmed den förste romerske kejsaren som var född utanför Italien. Hans föräldrar var Drusus och Antonia d.y. Som ung hölls Claudius tillbaka från en offentlig karriär av sin familj. Trots sin brist på politisk erfarenhet, visade han sig som kejsare vara en duglig administratör som genomförde reformer inom en mängd områden. Under Claudius tid inleddes den romerska erövringen av de Brittiska öarna år 43 e.Kr. Han intresserade sig för lagstiftning och satt som domare vid offentliga rättegångar, och lät även uppföra många imponerande byggnadsverk. Den romerska aristokratin var dock negativt inställd till honom under hela hans regeringstid, och han förlitade sig mer på sina egna frigivna slavar som tjänstemän och ministrar. Han tvingades hela tiden försvara sin ställning, vilket ledde till att många romerska senatorer dödades. Även i sitt privatliv drabbades Claudius av motgångar och en av dessa kan ha lett till att han mördades till förmån för styvsonen Nero som han adopterat. Dessa händelser svärtade ner Claudius rykte hos antikens historieskrivare, något som den moderna historieskrivningen i mycket har återupprättat.