Hegemoni

Hegemoni (grekiska: ἡγεμονία hegemonia, ledarskap) är den ledande ställning som en person, en organisation eller ett land kan ha, utan att ha fullständig makt. Det handlar om att bygga hierarkier och rangordning, liksom en tävlan om social status.

Begreppet hegemoni är också ett begrepp inom samhällsteori, som myntades under 1920- och 1930-talen av den italienske marxisten Antonio Gramsci. Han menar att kapitalismen bygger på att ett dominerande skikt i samhället behåller sin ställning genom att de som domineras accepterar rådande ordning. Ur de härskandes hegemoni kommer och överförs värderingar till de dominerade, vilka i sin tur tolkar, och accepterar, dessa värderingar som sunt förnuft. Antonio Gramscis hegemonibegrepp handlar således om dominans över kulturen, snarare än över ekonomin och politiken. Dominansen råder även över attityder och förhållningssätt, och bestämmer på så sätt normerna i samhället.

Inom feministisk teori har hegemonibegreppet närmast kommit att användas för att analysera en viss form av maskulinitet som hegemonisk. Denna så kallade hegemoniska maskulinitet (jämför könsmaktsordning) förstås som en norm som ingen man kan leva upp till, och de normativa egenskaperna omfattas i olika hög grad av olika grupper av män. Den hegemoniska maskuliniteten förändras över tid, och det är olika sorters manlighet som ses som eftersträvansvärda i olika kulturer och socioekonomiska grupper. En grupp män eftersträvar den hegemoniska maskuliniteten, och därmed kan de också ta del av de fördelar i form av makt som hegemonin ger, trots att de inte själva lever upp till idealen.