Hernán Cortés

Hernán Cortés de Monroy Pizarro, 1:e Marqués del Valle de Oaxaca (markis av Oaxacadalen), född 1485 i Medellín, Extremadura, död 2 december 1547 i Castilleja de la Cuesta nära Sevilla, Andalusien, var den spanske conquistador som 1519–21 erövrade aztekernas rike i Mexiko. Han var under sin levnad känd som Hernando eller Fernando Cortez och signerade sina brev Fernán Cortés. Han var en central person i den spanska koloniseringen av Amerika. Cortés lämnade Spanien redan som 19-åring och ingick initialt i Velasquez administration på Hispaniola. (Den första ön i Nya Världen, där européerna slagit sig ned.) Han deltog i Velasquez erövring av Kuba och steg i graderna. Velasquez tycks ha lovat honom områden i dagens Mexiko, men trots att Velazquez återtog Cortés uppdrag, reste han likväl iväg mot Mexikanska golfens inre.

Med 700 man och en allians med stammar som inte gillade varken aztekerna eller deras kung, Moctezuma II, erövrades aztekernas rike och Montezuma dödades sannolikt i strid. Cortés som i början bodde hos Montezuma, insåg att en total erövring skulle kräva våld. När Cortés tvangs möta spanska företrädare vid kusten, tros Montezuma börjat misstro conquestadorerna, och ett anfall planerades i händelse av att Cortés skulle återvända, men alliansen mellan mindre civiliserade stammar och spanjorerna segrade.