Järnvägsolyckan i Getå
järnvägsolycka i Getå utanför Norrköping 1 oktober 1918
GlyphSignal keeps some article pages out of search while editorial context is expanded.
Varför detta trendar
Interest in “Järnvägsolyckan i Getå” spiked on Wikipedia on 2026-07-21.
Sudden spikes in Wikipedia readership generally point to a newsworthy event or emerging public conversation that piques widespread curiosity.
By monitoring millions of daily Wikipedia page views, GlyphSignal helps you spot cultural moments as they happen and understand the stories behind the numbers.
Viktiga slutsatser
- Järnvägsolyckan i Getå var en järnvägsolycka som inträffade den 1 oktober 1918 i Getå i Krokeks socken i nuvarande Norrköpings kommun.
- Det exakta antalet omkomna har inte fastställts.
- Strax efter jordskredet kom ett tåg bestående av lok med tio vagnar som spårade ur och föll ned på en landsväg bredvid banvallen.
- Den geotekniska undersökningen av olycksplatsen som gjordes hade stor betydelse för utvecklingen av geotekniken i Sverige.
- Sträckan mellan Åby och Krokek hade i samband med byggandet undersökts geologiskt, eftersom det fanns risk för ras där järnvägen skulle gå längs en förkastningsbrant längs Bråvikens strand.
Source note: This page combines GlyphSignal analysis with attributed reference material from Wikipedia. GlyphSignal adds trend context, traffic history, categorization, and editorial interpretation. See how we build these pages.
Source summary
WikipediaJärnvägsolyckan i Getå var en järnvägsolycka som inträffade den 1 oktober 1918 i Getå i Krokeks socken i nuvarande Norrköpings kommun. Det är den hittills allvarligaste olyckan i svensk järnvägshistoria då minst 42 personer dog. Det exakta antalet omkomna har inte fastställts.
Olyckan skedde på grund av ett jordskred i ler- och gruslager i en brant sluttning ned mot Bråviken där järnvägen hade anlagts. Strax efter jordskredet kom ett tåg bestående av lok med tio vagnar som spårade ur och föll ned på en landsväg bredvid banvallen. Det höga antalet omkomna berodde inte främst på urspårningen i sig utan på att glödande kol satte eld på vagnarna där många passagerare satt fastklämda. Den geotekniska undersökningen av olycksplatsen som gjordes hade stor betydelse för utvecklingen av geotekniken i Sverige.
Järnvägen mellan Åby och Nyköping invigdes den 1 oktober 1915. Sträckan mellan Åby och Krokek hade i samband med byggandet undersökts geologiskt, eftersom det fanns risk för ras där järnvägen skulle gå längs en förkastningsbrant längs Bråvikens strand. Våren 1918 hade varit torr, medelvattenståndet i Bråviken hade sjunkit och marken torkade ut, vilket gav upphov till torrsprickor. September blev tvärtom ovanligt regnig, så att marken blev genomblöt. Marken under banvallen bestod av lerlager som genom regnet fått minskad bärighet. Genom vattnet hade marken blivit tyngre. Den 1 oktober 1918 inträffade något som utlöste ett ras där ett lager av svallgrus började glida mot ett lager av lera. Banvallen och vägbanan sjönk nedåt och de underliggande lagren trycktes i sin tur uppåt, så att sjöbotten under Bråviken lyftes uppåt, och en mindre halvö bildades.
Innehåll från Wikipedia under CC BY-SA 4.0
