Jordnöt
växtart
GlyphSignal keeps some article pages out of search while editorial context is expanded.
Varför detta trendar
Interest in “Jordnöt” spiked on Wikipedia on 2026-06-03.
Kategoriserad under Konst & kultur, följer denna artikel ett välkänt mönster. wt.cat.arts.2
GlyphSignal tracks these patterns daily, turning raw Wikipedia traffic data into a curated feed of what the world is curious about. Every spike tells a story.
Viktiga slutsatser
- Jordnöt ( Arachis hypogaea ) är en art inom familjen ärtväxter som odlas för sina näringsrika frön.
- Exempelvis innebär inte nötallergi automatiskt jordnötsallergi, eller vice versa.
- Den stammar möjligen från Bolivia eller Brasilien (alternativt Peru), där den först upptäcktes av europeiska forskningsresande.
- Växten är en ettårig ört, upprätt eller vek och blir cirka 30 cm hög.
- Småbladen är omvänt äggrunda till elliptiska, 1–7 cm långa och 0,7–3,2 cm breda, de är kala eller sparsamt håriga, rundade till uddspetsiga.
Source note: This page combines GlyphSignal analysis with attributed reference material from Wikipedia. GlyphSignal adds trend context, traffic history, categorization, and editorial interpretation. See how we build these pages.
Source summary
WikipediaJordnöt (Arachis hypogaea) är en art inom familjen ärtväxter som odlas för sina näringsrika frön. Jordnötens frukter är inte nötter i botanisk mening, utan baljor med ett eller två frön i varje. Exempelvis innebär inte nötallergi automatiskt jordnötsallergi, eller vice versa.
Arten härstammar från Sydamerika. Den stammar möjligen från Bolivia eller Brasilien (alternativt Peru), där den först upptäcktes av europeiska forskningsresande. Den förekommer numera inte i vilt tillstånd, men den odlade varianten kan vara resultatet av en korsning för cirka 10 000 år sedan mellan två närbesläktade arter.
Växten är en ettårig ört, upprätt eller vek och blir cirka 30 cm hög. Bladet utgörs av två par småblad (uddblad saknas). Småbladen är omvänt äggrunda till elliptiska, 1–7 cm långa och 0,7–3,2 cm breda, de är kala eller sparsamt håriga, rundade till uddspetsiga. Bladen har stipler som blir 1,5–4 cm långa. Blommorna kommer ensamma i bladvecken på långa skaft.
Innehåll från Wikipedia under CC BY-SA 4.0
