Kvinnlig rösträtt i Sverige
rösträtt för kvinnor i svenska riksdagsval, infört 1919
GlyphSignal keeps some article pages out of search while editorial context is expanded.
Varför detta trendar
Interest in “Kvinnlig rösträtt i Sverige” spiked on Wikipedia on 2026-07-20.
Sudden spikes in Wikipedia readership generally point to a newsworthy event or emerging public conversation that piques widespread curiosity.
At GlyphSignal we surface these trending signals every day—transforming Wikipedia’s vast pageview data into actionable insights about global curiosity.
Viktiga slutsatser
- Kvinnlig rösträtt tillämpades första gången i Sverige under frihetstiden (1718–1772), då en viss kategori kvinnor hade en begränsad form av rösträtt, som sedan avskaffades.
- Fredrik Theodor Borg lade fram en motion för kvinnlig rösträtt i riksdagen 1884, men den röstades ner med röstsiffrorna 53 mot 44.
- Först 1919 gick slutligen ett lagförslag igenom, och andrakammarvalet 1921 blev därefter det första val i Sverige där allmän rösträtt för kvinnor praktiserades.
- Lokala val hölls, där man på landsbygden valde präster till församlingarna, och i städerna borgmästare.
- Vid flera av valen under frihetstiden fanns kvinnor som röstade.
Source note: This page combines GlyphSignal analysis with attributed reference material from Wikipedia. GlyphSignal adds trend context, traffic history, categorization, and editorial interpretation. See how we build these pages.
Source summary
WikipediaKvinnlig rösträtt tillämpades första gången i Sverige under frihetstiden (1718–1772), då en viss kategori kvinnor hade en begränsad form av rösträtt, som sedan avskaffades.
Kvinnors rätt att rösta väckte stor debatt i slutet av 1800-talet. Fredrik Theodor Borg lade fram en motion för kvinnlig rösträtt i riksdagen 1884, men den röstades ner med röstsiffrorna 53 mot 44. Även 1912 lades det fram ett lagförslag, som också röstades ner. Först 1919 gick slutligen ett lagförslag igenom, och andrakammarvalet 1921 blev därefter det första val i Sverige där allmän rösträtt för kvinnor praktiserades.
Tillämpningen av rösträtten under frihetstiden 1718–1772 var inte enhetlig, och lokala variationer förekom. Lokala val hölls, där man på landsbygden valde präster till församlingarna, och i städerna borgmästare. Det hölls också riksdagsval, där företrädare till Sveriges ståndsriksdag valdes, även om adeln ärvde sina platser. Vid flera av valen under frihetstiden fanns kvinnor som röstade.
Innehåll från Wikipedia under CC BY-SA 4.0
