Liberalism

Liberalism är en politisk och filosofisk ideologi som utgår från individens frihet och rätt till självbestämmande. Individens förmåga att fatta egna beslut och skapa sitt eget liv, så länge detta inte kränker andras frihet och rättigheter, är centrala idéer i liberalismen. Frihet under ansvar ses som en central princip. Denna princip omsätts i äganderätten, avtalsfriheten och rättssäkerheten. Att skydda individens frihet och rättigheter mot statlig makt är en central idé. Historiskt har liberalismen bidragit till utvecklingen av konstitutionella demokratier där rättsstatens principer och individens fri- och rättigheter skyddas.

Liberalismens nära relation till demokratin innebär att ideologin ofta förknippas med vissa särskilt utmärkande fri- och rättigheter. Till dessa hör yttrande-, religions- och organisationsfrihet, liksom allmän och lika rösträtt, mänskliga rättigheter och äganderätt. Dock finns det en viss motsättning mellan liberalismens betoning av individuella rättigheter och demokratins betoning av majoritetsstyre. Ett statsskick som kombinerar och kompromissar mellan individuella rättigheter och majoritetsstyre brukar benämnas en liberal demokrati. Den moderna liberalismen menar att demokrati är ovillkorligt förenat med marknadsekonomi. Enligt den moderna liberalismen kan därför folkstyre aldrig till fullo förverkligas i samhällen som präglats av socialism eller långtgående planekonomi.

Liberaler värderar också rättsstaten högt, vilket bland annat innebär att de tror på lagstyre och oskuldspresumtion. För många, men långt ifrån alla, liberaler är det viktigt med en fri marknadsekonomi eftersom den fria marknadsekonomin värnar individens rättigheter att själv fatta ekonomiska beslut.