Lysdiod
halvledare som avger ljus
GlyphSignal keeps some article pages out of search while editorial context is expanded.
Varför detta trendar
Interest in “Lysdiod” spiked on Wikipedia on 2026-07-21.
When a Wikipedia article trends this sharply, it usually reflects a noteworthy real-world event—whether breaking news, a cultural milestone, or a viral discussion driving collective curiosity.
GlyphSignal tracks these patterns daily, turning raw Wikipedia traffic data into a curated feed of what the world is curious about. Every spike tells a story.
Viktiga slutsatser
- Lysdiod (eller LED , från engelskans l ight- e mitting d iode ) är en ljuskälla baserade på halvledarmaterial som utstrålar inkoherent ljus inom ett smalt ljusspektrum då elektrisk ström flyter i framåtriktningen.
- Den första kommersiella lysdioden med synligt (rött) ljusspektrum utvecklades 1962.
- Flera forskare började därefter fokusera på att försöka skapa det mer energirika blåa ljuset, då man med detta skulle kunna åstadkomma vitt ljus.
- Lysdiodernas ljusstyrka var länge ganska svag och de användes primärt som indikatorlampor, 7-segmentdisplayer och för optokopplare, infraröda fjärrkontroller och liknande.
- Idag finns lysdioder och lampor baserade på lysdioder i många olika färger, från infrarött över de synliga färgerna till ultraviolett, samt olika nyanser av kallt och varmt vitt ljus.
Source note: This page combines GlyphSignal analysis with attributed reference material from Wikipedia. GlyphSignal adds trend context, traffic history, categorization, and editorial interpretation. See how we build these pages.
Source summary
WikipediaLysdiod (eller LED, från engelskans light-emitting diode) är en ljuskälla baserade på halvledarmaterial som utstrålar inkoherent ljus inom ett smalt ljusspektrum då elektrisk ström flyter i framåtriktningen.
Lysdioden uppfanns av ryssen Oleg Vladimirovitj Losev i mitten av 1920-talet. Den första kommersiella lysdioden med synligt (rött) ljusspektrum utvecklades 1962. Snart skapades även gröna dioder, och i början av 1970-talet hade man färger även i den gul-orange färgskalan.
Flera forskare började därefter fokusera på att försöka skapa det mer energirika blåa ljuset, då man med detta skulle kunna åstadkomma vitt ljus. Det kan ske på (åtminstone) två olika sätt, antingen genom direkt additiv färgblandning med rött och grönt och/eller gult (som i en OLED-display), eller genom att låta de energirika fotonerna i det blåa ljuset excitera ett fosforskikt som i sin tur ger det önskade vita ljuset (som i de flesta LED-lampor för hemmabruk). Den blåa lysdioden krävde dock trettio år av utvecklingsarbete för att bli så effektiv och lätt att tillverka att den kunde bli en kommersiell produkt, något som belönades med Nobelpriset i fysik 2014.
Innehåll från Wikipedia under CC BY-SA 4.0
