Makedonska namnkonflikten

Den makedonska namnkonflikten var en politisk dispyt mellan Grekland och Nordmakedonien. Dispyten hade sitt ursprung i att Grekland hävdar exklusiv rätt till att använda det geografiska namnet Makedonien och att det bör vara reserverat enkom för det historiska landskapet Makedonien i norra Grekland. Den makedonska namnkonflikten härrör från år 1946 men kulminerade och aktualiserades i samband med Jugoslaviens upplösning år 1991 då den tidigare jugoslaviska delrepubliken Makedonien förklarade sig självständig under det konstitutionella namnet Republiken Makedonien. Grekland erkände inte detta namn utan kallade staten officiellt för Före detta jugoslaviska republiken Makedonien vilket också var det namn som provisoriskt (i väntan på konfliktens lösning) användes av flera internationella organisationer, däribland Förenta nationerna.

I juni 2018 skrev ländernas premiärministrar under Prespaavtalet, som innebar att Makedonien bytte namn till Nordmakedonien. Innan avtalet trädde i kraft behövde det godkännas i båda ländernas parlament. Efter en folkomröstning i september där valdeltagandet var under 40% där majoriteten av befolkningen bojkottat omröstningen för att visa sitt missnöje mot parlamentet och namnändring, så godkändes det av Makedoniens parlament 19 oktober 2018. Det grekiska parlamentet godkände 25 januari 2019 namnbytet till Nordmakedonien. Enligt överenskommelsen tillåts landets invånare dock att kalla sig själva makedonier och sitt språk makedonska.

1946 efter det kommunistiska maktövertagandet, valde man att ändra indelningen av Jugoslavien till delrepubliker. Den sydligaste namngavs Socialistiska republiken Makedonien. Grekland protesterade redan då. År 1991 förklarade sig denna republik självständig under namnet Republiken Makedonien.