Maranatarörelsen
friförsamlingsrörelse
GlyphSignal keeps some article pages out of search while editorial context is expanded.
Varför detta trendar
Interest in “Maranatarörelsen” spiked on Wikipedia on 2026-06-04.
When a Wikipedia article trends this sharply, it usually reflects a noteworthy real-world event—whether breaking news, a cultural milestone, or a viral discussion driving collective curiosity.
By monitoring millions of daily Wikipedia page views, GlyphSignal helps you spot cultural moments as they happen and understand the stories behind the numbers.
Viktiga slutsatser
- Maranatarörelsen är en kristen pentekostal friförsamlingsrörelse.
- är arameiska och betyder ungefär "Du vår herre, kom!
- År 1959 besökte pingstpastorn Donald Bergagård norska Maran Atas möten i Oslo.
- År 1960 var han med om att bilda den första svenska maranataförsamlingen i Örebro.
- Den omtalade sångarpredikanten Målle Lindberg landade till exempel i Örnsköldsvik hängande från en helikopter.
Source note: This page combines GlyphSignal analysis with attributed reference material from Wikipedia. GlyphSignal adds trend context, traffic history, categorization, and editorial interpretation. See how we build these pages.
Source summary
WikipediaMaranatarörelsen är en kristen pentekostal friförsamlingsrörelse. Ordet Marana'ta! är arameiska och betyder ungefär "Du vår herre, kom!". Det användes av de första kristna, särskilt i samband med nattvarden, som en bön om Jesu snara återkomst.
År 1959 besökte pingstpastorn Donald Bergagård norska Maran Atas möten i Oslo. Han blev gripen av Maranataväckelsen och bestämde sig för att sprida den vidare i Sverige. År 1960 var han med om att bilda den första svenska maranataförsamlingen i Örebro. Flera spektakulära väckelsemöten runt om i Sverige samlade ett stort antal människor. Den omtalade sångarpredikanten Målle Lindberg landade till exempel i Örnsköldsvik hängande från en helikopter.
Från början var rörelsen löst organiserad och 1967 splittrades den i olika riktningar. Donald Bergagård och Erik Gunnar Eriksson bröt med Stockholmsförsamlingen ledd av Arne Imsen. År 1968 fanns 15 maranataförsamlingar i Sverige, det största antalet under rörelsens historia. Året därpå hade det halverats till sju stycken.
Innehåll från Wikipedia under CC BY-SA 4.0
