Raoul Wallenberg

Raoul Gustaf Wallenberg, född 4 augusti 1912 på Kappsta i Lidingö församling, försvunnen 17 januari 1945 i Budapest i Ungern, var en svensk arkitekt, affärsman och diplomat som är känd världen över för sina framgångsrika insatser för att rädda judar i det naziockuperade Ungern undan förintelsen under andra världskriget. Som Sveriges särskilda sändebud i Budapest mellan juli och december 1944 utfärdade han skyddspass och skyddade judar i byggnader som betecknades som svenskt territorium vilket räddade tiotusentals och möjligen så många som hundratusen liv.

Under belägringen av Budapest av Röda armén greps Wallenberg den 17 januari 1945 av sovjetiska myndigheter efter misstanke om spionage och försvann därefter. Han rapporterades senare, enligt officiella sovjetiska (och senare även ryska) uppgifter, ha dött den 17 juli 1947 under tiden han satt fängslad i Lubjanka, en byggnad i Moskva som hyste både KGB:s huvudkontor och dess närstående fängelse. Svensken dödförklarades långt senare, 26 oktober 2016, med det formella dödsdatumet enligt praxis satt till den 31 juli 1952 – fem år efter det han ansetts bevisat var vid liv. Motiven bakom Wallenbergs arrestering, fängslande och oklarheter kring hans död har – tillsammans med hans eventuella band till USA:s underrättelsetjänst – förblivit gåtfulla och är alltjämt föremål för spekulationer.

Tack vare sina insatser under förintelsen har Raoul Wallenberg hedrats med en rad humanitära utmärkelser under årtiondena efter sin förmodade död. År 1981 lade den amerikanska kongressledamoten Tom Lantos, som själv var en av dem som räddades av svensken, fram en proposition som efter beslut av kongressen gjorde Wallenberg till amerikansk hedersmedborgare. Samma titel har han förärats också i Kanada, Ungern, Australien liksom i Israel som dessutom har utsett Wallenberg till en av de Rättfärdiga bland folken.