Slaget vid Breitenfeld
fältslag den 7 september 1631 under trettioåriga kriget
GlyphSignal keeps some article pages out of search while editorial context is expanded.
Varför detta trendar
Interest in “Slaget vid Breitenfeld” spiked on Wikipedia on 2026-07-21.
Kategoriserad under Historia, följer denna artikel ett välkänt mönster. Historical topics gain renewed attention when tied to commemorations, documentaries, or current events that echo past episodes.
GlyphSignal tracks these patterns daily, turning raw Wikipedia traffic data into a curated feed of what the world is curious about. Every spike tells a story.
Viktiga slutsatser
- Slaget vid Breitenfeld (tyska: Schlacht bei Breitenfeld ), även känt som slaget vid Leipzig , var ett fältslag som utkämpades vid byn Breitenfeld i kurfurstendömet Sachsen den 7 september 1631 under trettioåriga kriget.
- Sveriges inträde i trettioåriga kriget år 1628 skedde i syfte att förhindra den Habsburgsk-katolske kejsaren Ferdinand II från att expandera sin makt till Östersjön och hota svenskt territorium.
- Våren 1631 hade generalfältmarskalk Tilly samlat en armé för att försöka återställa den kejserliga kontrollen över norra Tyskland.
- Med förenade trupper på 40 150 man marscherade detta förbund till Leipzig för att möta Tillys armé, som uppgick till 31 400 man.
- Vid inledningen av slaget slogs den sachsiska armén bort från slagfältet av det kejserliga kavalleriet, varpå Tilly med sitt infanteri försökte omfatta den svenska armén.
Source note: This page combines GlyphSignal analysis with attributed reference material from Wikipedia. GlyphSignal adds trend context, traffic history, categorization, and editorial interpretation. See how we build these pages.
Source summary
WikipediaSlaget vid Breitenfeld (tyska: Schlacht bei Breitenfeld), även känt som slaget vid Leipzig, var ett fältslag som utkämpades vid byn Breitenfeld i kurfurstendömet Sachsen den 7 september 1631 under trettioåriga kriget. En svensk-sachsisk armé ledd av Sveriges kung Gustav II Adolf och den sachsiske kurfursten Johan Georg I mötte en kejserlig-ligistisk armé under generalfältmarskalk Johann Tserclaes Tilly.
Sveriges inträde i trettioåriga kriget år 1628 skedde i syfte att förhindra den Habsburgsk-katolske kejsaren Ferdinand II från att expandera sin makt till Östersjön och hota svenskt territorium. År 1630 landsteg kung Gustav II Adolf med en svensk armé i Tysk-romerska riket och konsoliderade sin ställning i Pommern. Våren 1631 hade generalfältmarskalk Tilly samlat en armé för att försöka återställa den kejserliga kontrollen över norra Tyskland. Redan samma sommar invaderade Tilly kurfurstendömet Sachsen, vars kurfurste Johan Georg I valde att ingå förbund med Gustav II Adolf. Med förenade trupper på 40 150 man marscherade detta förbund till Leipzig för att möta Tillys armé, som uppgick till 31 400 man.
De tre arméerna möttes utanför Breitenfeld norr om Leipzig under början av september 1631. Vid inledningen av slaget slogs den sachsiska armén bort från slagfältet av det kejserliga kavalleriet, varpå Tilly med sitt infanteri försökte omfatta den svenska armén. Genom snabb improvisation och de svenska truppernas flexibilitet kunde den svenska armén omgruppera sig och inleda en serie motanfall mot Tillys trupper. Samtidigt gick Gustav II Adolf med sitt kavalleri till ett större motanfall och tvingade Tillys armé till reträtt. Ett resultat av slaget blev att Tillys armé förlorade två tredjedelar av sin styrka.
Innehåll från Wikipedia under CC BY-SA 4.0
