Statarskolan
benämning på svenska arbetarförfattare som under 1930-talet skrev om statare och lantbruksarbetare
GlyphSignal keeps some article pages out of search while editorial context is expanded.
Varför detta trendar
Interest in “Statarskolan” spiked on Wikipedia on 2026-07-21.
Kategoriserad under Politik & styre, följer denna artikel ett välkänt mönster. In the political arena, trending patterns usually correspond to legislative developments, summits, or emerging controversies.
GlyphSignal tracks these patterns daily, turning raw Wikipedia traffic data into a curated feed of what the world is curious about. Every spike tells a story.
Viktiga slutsatser
- Statarskolan är en benämning på de svenska arbetarförfattare som under 1930-talet publicerade romaner om statarnas och lantbruksarbetarnas livsförhållanden.
- Deras romaner är både i stil och tonläge mycket olika, men det som gjorde att kritikerna förde dem samman under benämningen Statarskolan låg i motiv, miljö och klassmedvetenhet.
- Under det följande decenniet gav han ut ytterligare fyra böcker om lantbruksarbetarna: novellsamlingarna Statarna (två delar, 1936-1937) och Jordproletärerna (1941), samt romanen Bara en mor (1939).
- Örkelljunga: Settern, 1989.
- Popularhistoria.
Source note: This page combines GlyphSignal analysis with attributed reference material from Wikipedia. GlyphSignal adds trend context, traffic history, categorization, and editorial interpretation. See how we build these pages.
Source summary
WikipediaStatarskolan är en benämning på de svenska arbetarförfattare som under 1930-talet publicerade romaner om statarnas och lantbruksarbetarnas livsförhållanden. Statarskolan var ingen litterär skola eller grupp utan en benämning som lanserades av litteraturkritiker om framförallt författarna Ivar Lo-Johansson, Jan Fridegård och Moa Martinson.
Hösten 1933 utkom de tre författarna med romaner som handlade om det svenska jordbruksproletariatet: Ivar Lo-Johanssons Godnatt, jord är en kollektivroman om statare i mellansverige; En natt i juli är Jan Fridegårds självbiografiska skildring av lantarbetarnas liv; Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd berättar om proletärkvinnors och arbetarfamiljers liv i staden och på landsbygden. Deras romaner är både i stil och tonläge mycket olika, men det som gjorde att kritikerna förde dem samman under benämningen Statarskolan låg i motiv, miljö och klassmedvetenhet.
Varken Fridegård eller Martinson såg sig som tillhörande en så kallad statarskola, Lo-Johansson däremot anammade benämningen och talade om ny litterär stil där "en ny miljö fått röst" och "ett nytt begrepp om kollektivet" införts i svensk litteratur. Under det följande decenniet gav han ut ytterligare fyra böcker om lantbruksarbetarna: novellsamlingarna Statarna (två delar, 1936-1937) och Jordproletärerna (1941), samt romanen Bara en mor (1939).
Innehåll från Wikipedia under CC BY-SA 4.0
