Värnplikt

Värnplikt eller militärtjänst är en skyldighet att tjänstgöra i ett lands krigsmakt. Den är oftast begränsad till män av en viss ålder som är medborgare i landet, men kan även omfatta personer med exempelvis uppehållstillstånd, och i ett fåtal länder kvinnor. Kännetecknande för värnplikt är att soldater rekryteras obligatoriskt med hot om böter, fängelsestraff eller avrättning, istället för på frivillig väg.

Värnplikt brukar i fredstid bestå av mönstring, grundutbildning och repetitionsutbildning. Den kan leda till inkallelse vid mobilisering. Värnplikt har traditionellt omfattat män, men värnplikt för båda kön finns i bland annat Sverige och Israel.

I forntidens äldsta samhällen såväl som hos medeltidens vandrande folkslag var hären och folket liktydiga begrepp. Varje vapenför man var krigare. Då gällde således allmän värnplikt. I den mån statsorganismerna stadgades, ordnades krigstjänstskyldigheten. I Greklands stadsstater och i Romerska riket grundade den sig på alla fria mäns rättighet att försvara sitt land, det vill säga på allmän värnplikt, dock i vanliga fall utsträckt endast till den fria befolkningen. Under medeltiden utträngde visserligen feodalväsendets vasallhärar och sedermera kungarnas värvade trupper de på den allmänna värnpliktens grund bildade folkbeväpningen eller bondehärarna; men i nödens stund måste man dock tillgripa dem, och under 1500- till 1700-talen, då alla stater underhöll värvade härar, fylldes luckorna i dessa med uppbådat eller tvångsvärvat folk, när någon annan utväg inte fanns. Därvid slapp dock de högre samhällsklasserna undan liksom vissa landsdelar och städer.