Växthuseffekten
GlyphSignal keeps some article pages out of search while editorial context is expanded.
Varför detta trendar
Interest in “Växthuseffekten” spiked on Wikipedia on 2026-07-22.
When a Wikipedia article trends this sharply, it usually reflects a noteworthy real-world event—whether breaking news, a cultural milestone, or a viral discussion driving collective curiosity.
By monitoring millions of daily Wikipedia page views, GlyphSignal helps you spot cultural moments as they happen and understand the stories behind the numbers.
Viktiga slutsatser
- Denna artikel behandlar endast växthuseffekten som fysikaliskt fenomen.
- Växthuseffekten (eller drivhuseffekten ) är den uppvärmning av jordytan som åstadkoms av jordens atmosfär.
- Jorden blir därigenom varmare än den skulle ha varit om den hade saknat atmosfär.
- Fysikaliska grunder Gaserna i jordens atmosfär är relativt genomskinliga för ljuset från solen.
- Den energi som jordytan därigenom tar emot återutsänds mot rymden som infraröd strålning, långvågigare än solljuset och osynlig för ögat.
Source note: This page combines GlyphSignal analysis with attributed reference material from Wikipedia. GlyphSignal adds trend context, traffic history, categorization, and editorial interpretation. See how we build these pages.
Source summary
WikipediaVäxthuseffekten (eller drivhuseffekten) är den uppvärmning av jordytan som åstadkoms av jordens atmosfär. Effekten beror på att en del av den värme som strålar ut från jordytan värmer upp luften i atmosfären i stället för att stråla ut i rymden. Jorden blir därigenom varmare än den skulle ha varit om den hade saknat atmosfär. I större eller mindre grad uppträder samma effekt också på andra planeter som är försedda med atmosfär.
Gaserna i jordens atmosfär är relativt genomskinliga för ljuset från solen. Mycket av solljuset når därför ända ned till jordytan, där en del av det absorberas. Den energi som jordytan därigenom tar emot återutsänds mot rymden som infraröd strålning, långvågigare än solljuset och osynlig för ögat. Luftens dominerande beståndsdelar, kvävgas (N2) och syrgas (O2), är praktiskt taget genomskinliga även för sådan strålning.
I mindre kvantiteter innehåller atmosfären emellertid också gaser som absorberar infraröd strålning. Viktigast bland dessa så kallade växthusgaser är vattenånga (H2O) och koldioxid (CO2). Växthusgaserna absorberar det mesta av värmestrålningen från jordytan innan den hunnit ut i rymden. De strålar sedan ut den uppfångade strålningen igen, men inte bara vidare mot rymden utan åt alla håll, även nedåt. En betydande del av den värmestrålning som sänds ut från jordytan kommer på så sätt i retur.
Innehåll från Wikipedia under CC BY-SA 4.0
