Warner Oland

Warner Oland, ursprungligen Johan Wärner Ölund (ur födelseboken, andra stavningar förekommer som Werner och Öhlund), född 3 oktober 1879 i Nyby i Bjurholms församling i Västerbottens län (Ångermanland) , död 6 augusti 1938 i Stockholm , var en svensk-amerikansk skådespelare. Han var en av de första svenska filmstjärnorna i Hollywood, framför allt känd för den återkommande rollen som kinesen Charlie Chan i 16 filmer.

Öhlund föddes i den lilla byn Nyby strax utanför Bjurholm 1879. Vid 13 års ålder (1892) emigrerade han tillsammans med hela sin familj till USA och slog sig ned på östkusten, där Öhlund började intressera sig för teater. Han antog tillsammans med övriga familjen det amerikaniserade namnet Oland. Efter avslutad skolgång studerade han teater i Boston och scendebuterade 1898 i en sångroll. Han var därefter verksam som skådespelare växelvis med landsortsturnéer och scener i New York, främst i Ibsen- och Shakespearepjäser. Han gifte sig 1908 med porträttmålaren Edith Shearn och var tillsammans med henne först med att i USA översätta och presentera dramatik av August Strindberg, liksom de även översatte verk av Henrik Ibsen.

Han filmdebuterade redan 1912 i Pilgrim's Progress och kom att spela i ett 80-tal såväl stum- som ljudfilmer. Han var även med i den allra första långfilmen med tal, Jazzsångaren (1927), där han bara sa ett ord - "stop". Med anledning av detta finns han med i 2005 års upplaga av Guinness Rekordbok. Han spelade mot stjärnor som Greta Garbo, Marlene Dietrich och Boris Karloff och arbetade med flera av de främsta regissörerna, såsom med Josef von Sternberg i Shanghaiexpressen (1932).